Solen - vår stjärna.
Solen är egentligen en stjärna, en ganska liten sådan. Den består av fyra schakt (lager). Det yttersta lagret kallas kromosfären. Kromosfären är som en filt som sveper in solens korniga yta. Näst längst ut finns fotosfären. Näst längst in finns det ett väterikt lager och längst in finns den heliumrika kärnan. I den kan det bli 16 miljoner grader varmt. Varje sekund förlorar solen 4,5 miljarder ton av sin vikt.
Solen har en diameter på 1,3 miljoner kilometer, vilket är mer än hundra gånger jordens. Volymen är 1392000 gånger jordens, men massan (vikten) är "bara" 330000 gånger mer. Medeltätheten är 1410 kg per m³, det är bara en fjärdedel av jordens täthet. Man tror att solen består av 73 % väte, 25 % helium och 2 % tyngre ämnen. Bara 4 tiomiljarddelar av den energi som solen sänder ut kommer fram till jorden.
Solen roterar fortare vid ekvatorn än vid polerna. Vi ekvatorn är rotationstiden 25 dygn, men nära polerna är den 35 dygn.
Solens kärna har en täthet på ungefär 160 ton per m³. Kärnan fungerar som en sorts kärnreaktor.
Solens yttre atmosfär kallas koronan. Den sträcker sig långt ut i rymden och har en temperatur mellan cirka en miljon till fem miljoner grader. En ström, som till största delen består av protoner och elektroner strömmar ut i rymden från koronan.
Nästan allt solljus kommer från fotosfären. På fotosfären bildas solfläckar. De kan ses som mörkare områden på solens yta. Solfläckarna varierar i storlek, men kan täcka en yta på miljardtals kvadratkilometer. Antalet solfläckar varierar med en period av 11,1 år. Vid början av varje ny period finns bara ett litet antal fläckar. Under de kommande fyra till fem åren ökar sedan antalet solfläckar till ett "maximum". Under de därefter följande fem till ...